Hur ni än bestämmer att ni ska vigas behöver ni först ansöka om hindersprövning. Det gör man hos Skatteverket och när ni fått er hindersprövning godkänd ska ni ha koll på att den endast gäller i fyra månader. För att äktenskapet ska bli juridiskt giltigt måste hindersprövningen vara giltig under vigseln.
Vigselförrättaren fyller i papperet och skickar därefter tillbaka det till Skatteverket, och det är då som äktenskapet registreras i folkbokföringen och ni är rent juridiskt gifta. För att äktenskapet ska bli juridiskt giltigt behöver minst två vittnen närvara vid vigselceremonin. Annars är vigseln ogiltig – bara så ni vet om ni funderar på att gifta er lite mer privat och på egen hand med egen ceremoni.
Bild lånad från pinterest
BORGERLIG VIGSEL ELLER I KYRKAN?
Den borgerliga vigseln är rättsligt bindande, precis som den kyrkliga. Då gifter man sig på valfri plats, men ofta i stadshuset, rådhuset alternativt på en helt annan plats som i naturen eller i hemmet.
Den vigselritual som man har i Svenska kyrkan har en bestämd ordning där det bland annat ingår bibelläsning, förbön, Herrens bön, psalmer, frågorna, löftesgivning och ringbyte samt tillkännagivande av äktenskapet och att ni nu är äkta makar.
Det går absolut att göra vigselceremonin mer personlig, så prata med prästen eller den borgerliga vigselförrättaren och gå igenom själva ceremonin. Kanske har ni specifika tankar eller önskemål om musik som ska spelas eller texter som ska läsas.
Vill ni formulera era egna trohetslöften så prata även om detta med vigselförrättaren.
Vigselförrättare
I Sverige är vigselförrättaren en person som har befogenhet att förrätta juridiskt giltiga äktenskap. Det kan vara en präst eller en borgerlig vigselförrättare. Men viktigt är att för att vigseln ska vara juridiskt giltig krävs att denna person har korrekt behörighet.
Kyrkans trohetslöfte brukar vara formulerat så här
”Jag tar dig nu till min hustru/äkta man att dela glädje och sorg med dig och vara dig trogen tills döden skiljer oss åt.”
